Allt om kemtvätt

kemtvatt

Kemtvättens existensberättigande

Vi har alla varit där, på kvällen då allt känns perfekt. Vare sig det är på en formell och tråkig middagsfest eller en alldeles, alldeles underbar picknick i parken en solig sommardag med den speciella personen i livet. Båda händelser har förhoppningsvis en sak gemensamt, att man dagen till ära är särskilt fint uppklädd. Men under denna magiska eller mycket viktiga bjudning, händer det att man spiller något som inte borde med tanke på finklädernas bästa. Givetvis gör man tappra försök att redan vid tillfället dölja vad som sker, dock sällan med större framgång. Efter hemkomsten och ett och annat par roade blickar vid handslaget med affärsmötesdeltagarna eller tröstande ord från sin potentiella bättre hälft försöker man reparera skadan. Ibland har man turen att handtvätt eller maskinen räddar en ur knipan, men det är oftast för bra för att vara sant. Vissa får panik, andra googlar efter huskurer då man inte gärna vill skiljas från sina ögonstensplagg. Hoppet har däremot inte runnit ut för oss entreprenörer och turturduvor som råkat ut för denna fasa, det sista kortet i rockärmen är ännu inte draget. Alternativet som utgör mångas riddare i vit rustning är kemtvätt, vars fantastiska prestationer denna text önskar upplysa om.

Skillnaden från vanlig tvätt

Föga förvånande finns en utmärkande skillnad mellan vanlig tvätt och kemtvätt. Närmare bestämt är det vilka verksamma medel som används för att få tvättade textilier riktigt rena. Vanlig tvätt karaktäriseras av vatten i kombination med tvätt och sköljmedel, vilket inte är några problem för medelsvensson att genomföra i det egna hemmet förutsatt att man är medveten om och följer aktuella tvättråd. Kemtvätten har istället en helt annan approach då man istället för vatten använder sig av olika organiska lösningsmedel där kolväte är det vanligast förekommande. I kemtvättens vagga på tidigt 1800-tal användes även bensin och terpentin, vilket inte är att rekommendera då dessa lösningsmedel är mycket starka och miljöfarliga och därför inte bör komma i kontakt med huden. Utvecklingen inom området och miljödebatten har för övrigt gått så pass långt att det inte finns någon anledning att använda sig av dessa ämnen, vilket innebär att det inte är ett utbrett problem i branschen. Ämnen som använts under senare år är bland annat perkloretylen och trifourtrikloretan, även om det sistnämnda sedan 1995 är förbjudet på grund av dess stora negativa effekt på ozonskiktet. Perkloretylen och koldioxid är i dagsläget de mest använda kemikalierna på grund av deras effektivitet i kombination med relativa miljövänlighet.

Vilka textilier lämpas kemtvätt till?

Kemtvättens primära användningsområde är tvätt av textilier som överhuvudtaget inte lämpar sig för vanlig tvätt. Exempel på sådana material är päls, läder, ylle och mocka. På grund av kemikalieanvändningen i processen används speciella tvättmaskiner som vanligtvis även inkluderar en torkeffekt. Man kan sedermera beskriva maskinerna som en kombination av tvättmaskin och torktumlare, med skillnaden att temperaturen vid tvättning aldrig når över 30 grader. En del klädesplagg lämpas sig inte för vanlig tvätt, vilket beror på att materialet riskerar att förstöras om det utsätts för större mängder vatten. Information om vilka klädesplagg som bör kemtvättas finner man på tvättrådslappen, där man ska leta efter de inringade bokstäverna A, P och F. En fördel är att man inte behöver läsa på något om processen innan man lämnar in plagget till kemtvätten, då de är experter och endast behöver ta en titt på bokstäverna för att veta vilket program som krävs. Även om bokstäverna inte står på tvättrådslappen är det ingen dum idé att kemtvätta ett plagg som inte blivit rent i vanliga tvätten, då kemtvätt oftast är mer effektiv. Kemtvättsbutiker finns i de flesta städer oavsett storlek, exempelvis Malmö och Lund.